Dags för öppet hus i ateljén

Ja så var det dags för evenemanget ”Revolt” igen. Jag väljer att kalla det evenemang, för tanken är ju att det ska vara lite mer än bara en konstutställning. Vi (Jag och min make) öppnar dörrarna till vår ateljé. I trädgården sätts det upp tält där gästutställarna håller till med sina tavlor. Så nog är konst på plats. Men det är så mycket mer. I trädgården spelar en trubadur lite då och då, grillarna går varma och det finns trevliga människor på plats. Så det är lika mycket ett ställa att ta det lite lugnt för en stund, mingla runt och varför inte hämta lite inspiration till egna projekt.

 

Jag fortsätter att skapa

Tänk vad livet verkligen styrs runt det du lägger fokus på. Nu har jag lagt en hel del fokus på att måla, och kreativiteten bara växer inom mig för varje verk som kommer till världen. En del är jag sådär mot alla regler riktigt nöjd med, bara för att någon dag senare få fram ett verk som klättrar om alla de andra. Givetvis är det bara min smak, så vad andra tycker är ju en helt annan sak. Men när en del av konstverken har intressenter redan innan utställningen så kan jag ju tycka att det tyder på att även publiken kan se det jag ser.

När påsken kommer och alla verken hänger där sida vida sida kommer jag att stå och le. Det vet jag. Och det ska bli så roligt att få visa upp det färdiga för världen, då jag denna gång inte bara målat fina saker utan verkligen låtit mitt inre tala. Jag bjuder på ännu ett av verken idag: Drömmarnas väv. Fler finns att beskåda i mitt galleri på waeke.se

 

Digital konst har blivit roligt igen och idag välkommnar jag verket ”Saknad”

Digital konst "Saknad"

Konstverket ”Saknad”

Att skapa digital konst har inte varit något som lockat under en period, men så helt plötsligt slog andan på. Det har blivit några nya verk nu, som alla legat halvklara under en längre tid och nu föll allt på plats. Jag kan ana en röd tråd genom alla verken som föds, och det är sorg och frihet. Runt vissa av bilderna kan jag känna en närvaro, som att luften runt mig ändras när jag ser på dem. Och jag ser mer än vad som först möter mig i verket. Idag får ni möta ett av dessa verk, som fått namnet ”Saknad”

När jag tittar på det färdiga verket händer det massor av saker inom mig. Kanske skulle det egentligen heta ”en trygg famn” för det är lite av den känsla som kommer. Det är ju ingen som bestämmer mer än jag så det kan ju få båda namnen.

Att skapa digital konst väckte lusten att skriva

Jag måste säga att den senaste tidens intensiva skapande har väckt något inom mig. Mitt i allt så började även orden flöda och jag fick en del skrivet. Stannar jag upp kan jag verkligen se hur den utvecklingsfas jag gått igenom under året även tagit sig in på detta område, fast det inte är där den egentliga resan legat. Det går inte annat än att känna att det är lite fascinerande. Ju mer jag gör, ju mer vill jag göra.

Rädslan som förr låg som ett täcke över allt jag tänkte är inte längre kvar. Det är nog den stora skillnaden. Fullt ut går jag in i mig själv och ser vad som vill komma fram, och sedan bara skapas det. Jag gör det för mig, för att det är något därinne som vill sägas. Och det är en skillnad mot innan då jag redan i processens gång började tänka på vad andra ska tycka. Nu ser jag det så tydligt. Andra kan tycka den är fin, eller tycker de inte det. Men de kan ju inte ha åsikter om hur den ska se ut, för den är ju ett uttryck av mig och där är det bara jag som vet hur det ser ut. Talar den även till dem, ja då var denna även för dem. Gör den det inte, nej då får de titta in konsten som någon annan skapat eller kanske ett av mina andra verk. Så enkelt är det ju 🙂

Nästa utställning är i påsk, och då kommer detta verk att följa med. Vi får se vad som mer hinner skapas 🙂 Efterhand läggs det upp lite i mitt galleri på waeke.se

Lite nya vykort skapade

När alla tankar snurrar är det skönt att kunna fokusera på skapandet. Just nu jobbas det för fullt inför påskens utställning. De mindre av mina verk monteras ju på träplattor, så det har sågats och målats en tid och nu limmas de färdiga verken ihop. Det är en trevlig känsla att se allt växa fram.

Foto 2016-03-22 11 22 46Och varje år kommer det ju även en ny vykortskollektion. Så jag varvar tavelskapandet med att vika, skära, limma, signera och plasta in vykort. I år bidrog jag med tre verk (de nedre på bilden) och min make stod för de andra två. Totalt blev det 5 stycken, något färre än vanligt men jag är nöjd med vad som blev. Hela utställningen är i år lite djupare rotad i mig, och tar fram olika sidor och känslor från mitt inre.

En av bilderna tar fram den mystiska känsla som omger mig, där jag känner mig som en utomjording som hamnat fel och hela tiden väntar på att bli hämtad hem igen. Nästa representerar den starka kärlek och saknad jag känner efter att min mor lämnat mig. Och det tredje symboliserar den känsla jag nu har om att något vakar över mig.

Korten kommer att finnas med på påskens utställning i Nymölla. (Del av konstrundan.) Läs mer i eget inlägg eller på konstens hemsida waeke.se

Påskutställning och konstrunda 2016

Ja då var det dags för konstrunda igen. Som vanligt finns mina verk att hitta på den fina gården i Nymölla, och som vanligt delar jag denna gård med många andra fantastiska konstnärer. Gården ligger i slående vacker natur, med bord och stolar på gårdsplanen så det är ett utflyktsmål väl värt tiden det kan ta att åka dit. Packa en korg med lite lyxig picknickmat och gör det till ett säkert stop på er konstrunda. Brukar du inte åka på konstrunda? Nej men då är detta ett ännu bättre tips, för här kan du på ett ställe se lite av varje!
påskrunda

För min egen del kommer denna utställning att vara dubbel. På ett sätt är den alltid årets roligaste, där jag får träffa kollegor som jag verkligen tycker om att prata mycket och länge med. Varje år ger de mig tankar som för mig framåt både i mitt konstnärskap och som person. Utöver dessa så kommer det även många besökare som ger mig så mycket glädje att få prata lite med. Men den sista punkten är en sak som just i år gör mig lite nedstämd. Det har blivit en tradition att min mor gör en utflykt till denna utställning, med en korg fylld av gott att äta och dricka att ha över dagarna. I år får jag ta fram förra årets korg och packa om den själv, för nu finns hon inte mer i denna värld. Men jag tvivlar inte en sekund på att hon ändå kommer för att besöka mig från ett annat plan. Och jag litar på att det kommer många andra som hjälper mig att fylla det tomrum som det ändå blir av att hon inte kommer dyka upp.

Måla måla måla

Under en lång tid var det jobbigt att ens öppna datorn, och att måla kändes helt omöjligt tungt. För någon vecka sedan tvingade jag mig själv att göra det ändå, och det lossnade och blev en vacker bild. Sedan dess har jag fått helt målarfnatt. Det bara trillar ut bilder som vill vara med i världen. Det känns nästan som att jag öppnat en ny dörr i min hjärna, där det bara ligger massor med intryck som vill ut i bildform. Ett rum som inte fanns innan. Även gamla bilder, som inte blev alls som jag ville och lades åt sidan, får nu vara med och leka. Med små medel vrids de, ändras och blir precis vad de alltid skulle vara.

Snart är det dags att dra igång utställnings-säsongen och jag trodde att det skulle bli till att dra med bara äldre material ut. Men nu känns det som att om jag bara fortsätter låta händerna måla fritt så kommer jag kunna fylla många rum med helt nymålat material.

En väldigt underlig känsla. Det är nästan som att jag får lite hjälp från osynligt håll..

Myskänslan tillbaka!

Foto 2015-11-05 10 34 23Idag kom jag ut i min lilla verkstad direkt på morgonen. Jag tände ljus och pysslade runt lite en stund innan jag började med dagens arbete. De små sagor som legat och vilat i väntan på att limmet skulle torka samlades ihop och hamnade på bild. Ett par hängen bokade för visning fick sina halsbandsremmar och packades i små lådor. Nya bakgrunder har fått en provmålning. Alla smyckesdelar sorterades och räknades så att fler små hängen kan få komma till.

Allt kändes så lugn och mysigt i den lilla stugan och jag kan lite längta efter att få gå ut igen. Äntligen är känslan tillbaka, känslan som gör att jag kan få fart på dagarna igen.

 

Pyssel inspirerar

Det finns en del konstsammanhang som vi alltid är med på. Kulturnatten på vår hemort Karlshamn är en sådan. I år verkade det länge som att det inte skulle bli något detta år, men så kom ett erbjudande som lät spännande och vi tackade ja. Nu pågår planeringarna för fullt, och eftersom det bara är dagar kvar så är slutspurtspysslet igång. Det kan handla om att gå igenom vilka verk som ska följa med, hur vi få tillställningen att blir bra tillsammans med andra inblandade och så det där som jag alltid vill ha med – något nytt. Det har liksom blivit en grej av den tanken, och jag kan inte fullt ut känna mig nöjd om jag bara lämnar den. Ibland har det blivit en enorm stress, men denna gången har det verkligen inspirerat mig. Igår kändes det för första gången på länge riktigt roligt att gå ur sängen, och jag tog mig ut i stugan för att pyssla. Små sagor är på väg, och lyckas jag blir det hela 10 stycken. Ja helt nytt är det ju inte, men det kommer vara första gången de får följa med mig ut på en utställning. Jag har även andra tankar, men någonstans får jag ändå vara nöjd 🙂

Konsten blir till smycke

Fokus…

Ett möte med en annan människa kan ibland ge mer än man kunde ana innan mötet. Ännu mer när man inte ens visste att mötet skulle ske, att denna andra människa fanns. Denna helgen var jag med om ett sådant möte. Och det var precis som om något större guidade mig framåt, för allt som hände innan lade grunden för att jag skulle kunna ta till mig de ord som jag skulle få.

Mötet berörde mig och lämnade spår. Jag kunde genom att få höra en annan persons berättelse se mig själv och förstå mig själv på ett helt annat plan. Ni undrar varför jag delar med mig av detta via skriven text och inte en liten video, och svaret är att mellan orden är det så lång tystnad då mötet lämnade mig i ett tillstånd av reflektion. Men ni kommer att få ta del av det via video, för det kommer att vara en del av det jag skapar framöver.

Mötets tema var fokus, och det är just det jag fick med mig. Jag kan se detaljerna i det jag vill uppnå, både i de olika små projekt som är igång och det stora projekt och mål som hela livet är. Denna fokus blir starkare av den fantastiska upplevelsen av att varsamt bli puttad åt rätt håll av en osynlig kraft. Och ännu starkare när jag tänker på kraften i ett möte.

För min del var detta helt fantastiskt. Men nu är jag ju inte helt som alla andra, så kanske får jag uppleva något som andra missar 😉

Aktuellt just nu

Fokus ligger på mysiga spa- och hudvårdsträffar (som ju är mitt dag-jobb och går att läsa om på sin egen sida.)

Hudvård/Makeup/Massage

När jag inte sitter och bloggar är det ganska troligt att jag är igång med det företag som blivit en allt mer växande passion för mig. Hudvård, makeup och ledarskapsträning är grunden i det hela. Men jag erbjuder även massage och kanske kommer jag krydda det hela med lite guidade meditationer i framtiden.

livselixir.waeke.se

Konst& Skapande

Att jag tycker om att skapa kanske den som läst bloggen insett. Och då kan det tyckas att det finns lite om det här. Det är av den enkla anledning att det har sin egen sida. På denna kan man även leta sig vidare till de videos jag lekt ihop på Youtube.

waeke.se