Att bygga lite är en bra terapi

När bokningarna ligger lågt, ångesten högt så måste jag leta efter saker att lägga fokus på för att orka vidare. Just nu har det blivit fokus på trädgården, för den har jag svårt att gå ut i när panikångesten är hög och det måste ju ändras. När min man är på jobbet så blir det mest planerande. Det är ju lite svårt att bygga själv när jag inte klarar av att gå ut. Men när han sedan kommer hem så tar vi det lite bit för bit. Just nu är det en liten veranda/altan/uteplats som byggs. Runt den tänkte jag sedan göra lite trevligt med växter, så att det blir drömskt – men även insyns-skyddat så att jag kan klara av att sitta där alla dagar. För om jag nu måste må så dåligt att jag blir instängd i ett rum, så vore det ju trevligt om det var ett rum som var ute i trädgården. Kommer detta verkligen att fungera? Jag vet inte. Men jag får en fin plats i trädgården och det är en bra terapi att bygga och fokusera på en framtid.

Energispill..

Jag skulle kunna kalla detta inlägg energitjuvar. Men jag tror ju inte på att det är ett vanligt fenomen. I min värld är det ganska svårt att stjäla någon annan persons energi. I min värld behöver den som bli bestulen medvetet släppa den. Så det handlar ju då mer om energimanipulation, där man luras att släppa den eller släpper den för att man inte förstår att man kan behålla den själv. Jag vet ju att jag inte behöver släppa den, men ändå är det ibland saker som gör mig så upprörd att jag bara helt dräneras på energi. Det är inte en speciell person som får min energi, utan jag bara dräneras som en ballong tappar sin luft. Så det är inte ens till nytta för någon. Eller kanske någon kan dra nytta av all den spillda energi som surrar runt i världen, vad vet jag.

Massor av ord för att beskriva ingenting blev det. Och kanske någon undrar vad det är som hänt då för att jag skulle bli som en ballong utan luft. Jo det ska jag berätta. Förra helgen var underbar, fylld av bra människor och fylld av inspiration. Det var ju konst-helg med öppen ateljé, och denna helg älskar jag. Men glädjen fick ett abrupt avslut då jag fick ett konstigt meddelande om att min blogg från min bror. Jag förstod inte alls vad han menade, och när vi pratade vidare blev jag ännu mer vilsen. Och när han skickar en länk direkt till det som var konstigt blev det totalt förvirrat. Det var mitt namn på sidan. Inläggen var underskrivna av en Linda. En del av dem handlade till och med om sådant som jag skulle ha kunnat skriva om. MEN DET VAR INTE MIN BLOGG!! Det finns inte många i världen med mitt efternamn, och alla är släkt med mig. Vi är så få att det går att räkna på 2 händer. Och bara en av oss heter Linda. Så när en sida heter lindaekenskog så antar man nog att det skulle vara jag. Men detta var inte jag.

Efter en del mailande är nu sidan svart, och jag hoppas verkligen att de inte använder mitt namn igen. Det blir ju faktiskt ”olaglig identitetsanvändning” och är straffbart numera, så bara av den anledningen är det ju lite dumt. För händer det igen kommer jag ju givetvis att anmäla. Den enda anledningen till att jag inte gjorde det nu direkt var att jag helst ville lösa detta på ett vänligt sätt, och fungerar det så tror jag alltid att det är den bästa vägen.

Tyvärr har händelsen dock gett mig lite bestående med. Ja det har ju bara gått en vecka, men jag känner ännu av det på ett mycket otrevligt sätt. Ångestnivån är mycket hög. Min sociala fobi har växt till ett monster, och jag är inte trygg någonstans. Även i mitt hus håller jag mig mest till ett rum, med fördragna gardiner så att ingen kan se mig. När jag går för att hämta mat eller annat så undviker jag fönster, vissa gånger duckar jag. Jag förstår att detta är tokigt, men paniken är så stor inom mig att jag inte fungerar. Jag tycker inte om att vara själv, men litar bara på min man så jag vill inte ha någon hos mig heller. Jag tvingar mig att göra saker, som att hämta tvätt eller gå en runda om min normalt älskade stuga. Men det tar så mycket energi från mig att jag sedan kan gå och sova.

Jag inser att det inte är bra, och jobbar på att få in bokningar så att jag åtminstone jobbar lite under de tider jag tvingar mig igång. Men även den biten går trögt. Vi får hoppas tiden löser det hela. För just nu är jag lite på väg åt fel håll med mitt mående….

Dags för öppet hus i ateljén

Ja så var det dags för evenemanget ”Revolt” igen. Jag väljer att kalla det evenemang, för tanken är ju att det ska vara lite mer än bara en konstutställning. Vi (Jag och min make) öppnar dörrarna till vår ateljé. I trädgården sätts det upp tält där gästutställarna håller till med sina tavlor. Så nog är konst på plats. Men det är så mycket mer. I trädgården spelar en trubadur lite då och då, grillarna går varma och det finns trevliga människor på plats. Så det är lika mycket ett ställa att ta det lite lugnt för en stund, mingla runt och varför inte hämta lite inspiration till egna projekt.

 

Jag älskar mitt jobb!

Ibland, när mina tankar snurrar som värst behöver jag vara aktiv rent fysiskt. Och jag har ett behov av att möblera om, som om jag när jag flyttar möbler även flyttar rätt på tankarna i huvudet. Och ofta blir det ju bättre på båda planen då ändringarna i många fall leder till lite mer struktur och organisering. Det är alltid så att jag söker efter bättre sätt att få saker att vara organiserade, och ytan är ju inte stor att göra det på så då får man tänka och möblera lite finurligt ibland. Och framför allt måste man klara sig på väldigt lite, för prylar i överflöd finns det inte plats till.

Efter att länge studerat min lilla stuga kom jag fram till att allt behövde flyttas i den. Det som fanns i det större rummet skulle alltså passa bättre i det mindre. Så nu är det första och mindre rummet en liten studio för mitt arbete med hudvård och makeup. Precis lagom med möbler blev det för att fylla upp det lilla utrymmet.

I det större rummet flyttades mitt kontor in, men det lämnade även plats för en liten hörna med stolar och bord för att sitta och samtala. Ja rummet är ju större än så, och när ytan framträdde så kom ett kraftfullt behov av att ännu en gång ta upp min massage. Bänken fick ju plats nu. Och så blev det. En hemsida som legat halvklar fick sitt syfte, och enkelheten som jag inredde med fick även bli designen för sidan. livselixir.waeke.se heter den sedan tidigare och namnet får stå kvar. För nog kan det vara som ett litet elixir att få en energi-behandling 🙂

Sidan hade bara varit uppe någon timma innan första bokningen trillade in, och redan första veckan fick jag lov att ge 3 behandlingar och fler är bokade. Som jag saknat denna biten! När jag sedan åkte hemåt efter att ha hållit en underbart trevlig hudvårdsklass, kände jag att jag log. Jag älskar mitt jobb. Hudvården, makeup och ledarskapsträning som grund, sen massagen och konsten som pusselbitar för att göra bilden komplett. Kanske kommer jag krydda det hela med lite meditationer i framtiden, men just nu är jag bara så lycklig över att få lov att göra det jag gör!

Tankarna kolliderar

Det har varit en trött vecka. Det stod faktiskt så i kalendern, så det var inte en helt oväntad känsla. Men det blev värre än väntat på grund av ren och skär dumhet.

Förra helgen var det påsk, och som vanligt betydde det för min del utställning av min konst. När verken hängde där på plats blev jag så nöjd som jag trodde jag skulle bli. Det var en helhet över min utställning som jag verkligen tyckte om i år. Och det verkade även besökarna göra då det sålde en hel del. Även alla samtal var som vanligt givande, och ledde till lite nya tankar om hur jag vill gå vidare med skapandet.

Så det var ju inte konstigt att jag skulle vara trött i veckan efter. Men när vi kom hem mitt i natten efter att ha städat undan efter vår utställning möttes vi av en mindre trevlig överraskning. Ännu ett av våra fönster var vandaliserat. Förra förstördes för ca en månad sedan och nu var det alltså dags igen. Det kunde varit värre, för det hade kastats sten även på vår altandörr som höll och bara fick lite jack i karmen. Det gör så ont i hjärtat att någon vill göra så, även om det är barn som är de skyldiga.

Inblandade föräldrar har dock varit helt fantastiska. När de fick reda på vad deras barn gjort kontaktade de oss direkt, och vi har haft lite möte med dem och barnen för att se om vi kan få någon ordning på detta. Så mitt i allt finns även något fint.

Men nu är det över enligt alla, och jag står kvar med min ångest och rädsla. Vad om det inte gick fram hos barnen och händer igen. Vad om jag inte är hemma och katterna far illa. Jag kan inte slappna av och jag känner inte att detta är mitt hem. Och det gör mig tröttare än vanligt..

Vi får se vad som händer. Kanske behöver jag bara lite tid.. Kanske behöver jag ett stort plank som bygger in mig och skapar min plats. Kanske behöver jag flytta. Vi får se..

Denna lilla blomma lyser så vackert på ängarna på kvällstid. Hela platsen blir helt magisk, och utan att jag tänker på det varvar jag ner och bara går och njuter. Från att ha velat bara ta mig hem, till att vilja sätta mig ner och bara finnas en liten stund. Det oväsen som rört runt i huvudet stillnar och i tystnaden kan jag höra mig själv. All oro försvinner och jag ser klart vad jag vill. Och nog är det en slags magi, för när jag lämnar platsen försvinner detta tillstånd ganska snabbt och det vanliga sorlet tar över igen i mitt huvud. En dag ska jag ha med mig anteckningsbok och sätta mig där och skriva.

En flock fåglar

För  någon helg sedan var jag ju iväg för att se på tranor i Skåne, på ett ställe där de samlas i stora flockar. Det var inte bara jag som fick den idén, stället var helt överfullt med människor som ville se på matningen. Och det var väl lite som jag trodde att det skulle vara. Massor med fåglar ute på en äng. Lite för långt bort för att bli en verklig höjdarupplevelse, men ganska så trevligt ändå. Tog ett par bilder men på det avståndet var det inte helt lätt att få dem bra. Ändå tackar jag kameran, för efter denna utflykt orkade den inte mer alls och nu behöver det letas efter en efterträdare så att utflykter likt denna kan fortsätta. Och det ska de ju, för jag kan verkligen hitta ro i naturen!

En liten säl säger hej

Som de flesta vet så behöver jag utflykter i naturen med jämna mellanrum. Speciellt när livet känns tungt. Just nu har det varit en sådan kris där mina tankar bara vill springa åt konstiga håll. Och då det fanns en helt oplanerad helg valde vi att ta bilen och köra en runda. Tanken var att åka och titta på tranor nere i skåne, och där hamnade vi. Men det är inte det jag vill skriva om just idag, för naturen valde att ge oss en så mycket större upplevelse.

På väg hem stannade vi vid en strand för att se om där fanns havsörn. Vi har hört att det ska finnas i området och jag vill så väldigt gärna få uppleva detta pampiga djur. Men stranden var väldigt tom och tyst. Några skränande havsfåglar, men inget mer. Men så när jag letar över stenarna efter en fin bild så är där ett annat djur i bild. En säl! Jag har faktiskt aldrig sett en säl i det vilda tidigare. Och med lite letande så ser vi 2 till lite längre bort.

Denna lilla varelse låg och tittade på oss, men verkade inte bli alltför rädd. Kanske visste den att det var en bra bit vatten mellan den och oss. Lugnet vällde över mig, och jag kunde sitta och titta hur länge som helst kändes det som. Det var lite som att behöva slita sig därifrån när vi väl gick vidare. Jag tackar naturen för denna upplevelse, det var precis vad jag behövde just nu.

Jag kan!

I helgen har jag varit på konferans och lyssnat på en hel rad fantastiska kvinnor. Ska jag summera vad jag tagit med mig hem så är det en ny kraft, tro på mig själv och det jag gör. För att komma framåt behöver de flesta veta varför de ska gå framåt, de behöver en anledning. Jag kunde genom det jag hörde och genom att vända frågorna till mig hitta ett varför som passade mig. Jag kunde se så tydligt vilket liv jag vill leva. Och då pratar vi inte om materiella saker, utan om känsla. Tid med maken är viktigt. Tid med familjen. Tid att leva. Och i detta såg jag varför jag går den väg jag går, för att jag kan skapa mer tid för det som är viktigt.

Det är lite intressant att lyssna på dessa positiva talare, och se att de säger lite precis samma sak som många runtom mig fast tvärtom. För precis det som blev deras varför, deras drivkraft, hör jag runt omkring mig som en ursäkt till att inte göra saker. Tänk vad spännande, att människor kan fungera så olika.

Väljer jag att se på min värld som en plats där min vardag stoppar mig från att nå det liv jag vill leva, eller använder jag det som är tufft som en drivkraft? För tid, familj, pengar spelar roll för oss alla, och kan för oss alla bli ett hinder eller en drivkraft. Jag väljer att säga Jag kan, och gå in och aktivt göra de förändringar som krävs. Jag väljer att säga Jag kan designa mitt eget liv. Tar tillbaka makten och styr mitt eget skepp. Och med alla dessa visa kvinnors ord ekande i bakhuvudet ska jag vaksamt se var jag låter mina ursäkter stoppa mig och vända dem till drivkraft!

Jag fortsätter att skapa

Tänk vad livet verkligen styrs runt det du lägger fokus på. Nu har jag lagt en hel del fokus på att måla, och kreativiteten bara växer inom mig för varje verk som kommer till världen. En del är jag sådär mot alla regler riktigt nöjd med, bara för att någon dag senare få fram ett verk som klättrar om alla de andra. Givetvis är det bara min smak, så vad andra tycker är ju en helt annan sak. Men när en del av konstverken har intressenter redan innan utställningen så kan jag ju tycka att det tyder på att även publiken kan se det jag ser.

När påsken kommer och alla verken hänger där sida vida sida kommer jag att stå och le. Det vet jag. Och det ska bli så roligt att få visa upp det färdiga för världen, då jag denna gång inte bara målat fina saker utan verkligen låtit mitt inre tala. Jag bjuder på ännu ett av verken idag: Drömmarnas väv. Fler finns att beskåda i mitt galleri på waeke.se

 

Aktuellt just nu

Fokus ligger på mysiga spa- och hudvårdsträffar (som ju är mitt dag-jobb och går att läsa om på sin egen sida.)

Hudvård/Makeup/Massage

När jag inte sitter och bloggar är det ganska troligt att jag är igång med det företag som blivit en allt mer växande passion för mig. Hudvård, makeup och ledarskapsträning är grunden i det hela. Men jag erbjuder även massage och kanske kommer jag krydda det hela med lite guidade meditationer i framtiden.

livselixir.waeke.se

Konst& Skapande

Att jag tycker om att skapa kanske den som läst bloggen insett. Och då kan det tyckas att det finns lite om det här. Det är av den enkla anledning att det har sin egen sida. På denna kan man även leta sig vidare till de videos jag lekt ihop på Youtube.

waeke.se